- Mitt i ett äventyr -

Förhoppningsbis blir detta det sista inlägget på min blogg. Är tyvärr fast på flygplasten i Washington men hoppas på att komma härifrån om några timmar.

Isabel och jag har skiljts åt och det är fruktansvärt tråkigt att sitta här själv. Vi har haft otroligt roligt ihop. Hela mitt 5 månader långa äventyr har varit super och ett minne för livet. Tack alla ni som följt min blogg!

Life is not measured by the number of breaths we take, but by the number of moments that take our breath away

Ovanstående fråga har vi ställt oss vid x-antal tillfällen under vår tid i Valle de Bravo. Efter en hård natt på flygplatsen kom vi äntligen iväg till Mexico City. Inga förseningar, inga överviktspengar betalades och vi fick tom mat på flyget. Väl i Mexico mötte Estefano oss vi gaten och 3 timmar senare intogs den första tequilan tillsammans med hans familj och vänner. Hans ranch ligger en liten bit utanför vackra Valle de Bravo som är ett mecka för paragliders och internationellt folk. Under våra dagar har vi träffat många människor som utan problem pratar minst tre språk och under pool-partyt hemma hos Juan (vars farfars far har varit president i Mexico) insåg vi att språken som fanns representerade bland oss sju var svenska, skånska, tyska, engelska, franska, spanska, italienska och hebreiska.

Livet i Mexico är annorlunda än vad vi är vana vid. Att frukosten blir serverad av hushållerskorna tillhör ju inte vanligheterna för oss dödliga svenska. Inte nog med att de har lagat vår frukost, de har även bäddat vår säng och tvättat våra kläder. I början kändes det lite ovant men vi kom in i det ganska snabbt. Vi har även haft turen att äta resterande måltider på restaurangen som Estefanos föräldrar äger. Några av de mexikanska delikatesserna de har bjudit på har varit friterad mask och myrägg, självklart serverat tillsammans med tortillas.

Vi avslutar givetvis vår resa med flaggan i topp. Ligger just nu på hotellrummet mätta och belåtna efter att ha beställt room-service. Imorgon går flyget hem till Sverige och det med blandade känslor. Den här tiden har varit fantastisk men vi ser båda framemot att mötas av nära och kära på flygplatsen måndag morgon. Adios Guacamole. Hej köttbullar!

 
Los tres amigos; Linnea, Estefano y Isabel

Vid några få tilfällen har jag låtit Isabel låna min kamera för att hon ville ta lite bilder. Ett litet tips till er, skulle ni resa med henne låna INTE ut kameran till henne. Här är några av hennes snapshots..

Hola Hola,

Hälsningar från Starbucks i ett pulserande Playa del Carmen. Igår, måndag, tog vi vår massiva packning och checkade ut från det underbara hostellet i Cancun som varit vårt hem under några dagar. Vi satte klockan tidigt, steg up och fick i oss lite frukost och tog sen taxi till busstationen. På stationen hittade vi biljettluckan som sålde biljetter till Playa och några minuter senare satt vi på bussen. Efter och en halv timme var vi framme och en stund senare var vi incheckade på vår nya hostel. Läget är kanon. Mitt emellan stranden och huvudstråket hittar man vårt nya hem - Casa Santiago.

Våra sista dagar i Cancun spenderade vi - på stranden! Vi hann även med en trevlig utekväll med några australiensare som bodde på samma hostel som vi. Kul för the more the merrier som man säger! 

Nu har vi alltså kommit till Playa del Carmen som är mer turistiskt än Cancun. Enligt Lonley Planet ska det vara här det händer!! Det är väldigt mycket folk som strosar omkring och det känns som om Playa har mer Mallis-charter-känslan än Cancun. Det är försäljare som ropar, folk tutar och vi bar blivit kallade för både "mammis" och "sexy sisters".

Vi ser fram emot fler spännande händelser här i Playa del Carmen, vi skall stanna här till den 5 januari innan vi drar vidare till Valle de Bravo för att träffa Estefano (Isabels forna vän från Frankrike tiden).



Isabel klär sig som en amerikan, vinterstövlar i värmen.



I väntan på vårt rum, fruktsmoothie i värmen



5 th ave, Playa del Carmen





Kvällsmat på en färgglad restaurang



Vår nya favoriträtt, guacamole mexican style

Juldagen påbörjades med ett strandbesök. Tyvärr är vädret lite halvmolnigt och blåsigt men vi skall inte klaga. Vi fyra jönköpingtjejer låg och pressade på stranden med glada miner. Att sedan tomten kom på sin jetski gjorde inte saken sämre. Vi blev alla som små barn och ville ta kort på tomten.

När vi skulle ta oss hem från stranden kom jag på den lysande idéen att gå hem istället för att ta bussen. Isabel och jag var hemma 2,5 tim senare och idag har Isabel småhaltat lite pga blåsorna hon fått under fötterna av långpromenaden i flipflop, inget vi skall göra om.

På kvällen åt vi på en jättemysig mexikansk restaurang där det bara var mexare. Isabel och jag bor i Cancun centrum där det är väldigt få turister så vi får verkligen en liten glimt av det mexikanska livet. Alla är jättetrevliga och det känns väldigt exotiskt att vara här.

Idag har vi gjort samma sak som de andra dagarna, legat på stranden och njutit av värmen. Det är vi väldigt bra på. Nu skall vi strax ut och träffa de andra tjejerna och kanske slå på stort med en rikitg utgång, det är ju trots allt lördag.



Vi inkräktar på hotelsolstolar



Helena, Maria och Tomten



Tomten på väg tillbaka till Nordpolen



En glad Isabel





Varje gång vi åker till stranden tänker jag på min fina lillasyster



Vi tar en liten juldagstequilashot



Isabel dansar till Lundells oh oh la la jag vil ha dig

Igår firade jag för första gången jul utan min kära familj, en liten annorlunda upplevelse som ändå var väldigt rolig.

Började dagen med att lyssna på julmusik och sjunga, sedan begav Isabel och jag oss till stranden. Tyvärr var vädergudarna inte snälla mot oss igår (trots att det var julafton) och det blåste fruktansvärt mycket. Så mycket att vi fick lämna stranden. Gick istället till starbucks och åt var sin julmuffins.

Sedan när vi skulle ta bussen hem råkade vi gå på fel bus. Hörde då att tursiterna på bussen pratade om marknad 28 och vi tänkte att det var lika bra att hänga på dem dit. Marknad 28 var den största turistfällan jag nånsin har skådat. Turistprylar ÖVERALLT. Men ännu en sak att checka av på sin ha gjort lista. Begav oss sedan av mot den lite längre promenaden tillbaka till vårt "hem". På vägen stannade vi vid en bar och tänkte slå på stort och dricka drinkar men tanke på att det var julafton och allt. Fick vänta ca 30 min på våra drinkar, under tiden hann en 70 årig gubbe komma fram och fråga om vi ville hålla honom sällskap, självkalrt skulle han betala våra drinkar. Vi tackade för erbjudandet med avböjde. Två drinkar och en kackerlackattack på Isabel senare lämnade vi stället och gick hem.

Efter att ha tagit den årliga julduschen tog vi på oss finkläderna och skålade med en billig skumpakopia och bytte julklappar, supermysigt. Efteråt mötte vi upp Maria och Helena, två tjejer från vår klass i jönköping. Vi åt kvällsmat ihop och gick sedan vidare till en bar där vi avslutade vår något annorlunda julafton.



Stranden i cancun



Jag träffar tomten

Julmys




Isabel fick en i love frensh boys t-shirt och en flska tequila



Jag fick en flask tomteluva, örhängen, kylskåpsmagnet/termometer och flärpar



Julmiddag på Casa tequila

Efter 3 månader på Redwood Avenue har jag nu upptäckt hur man låser toalettdörren! Det går inte att förneka att jag är blond. =)